Fem Superhjälteserier som borde bli tv-serier istället för Watchmen
Nyheten om att HBO ska göra en tv-serie baserad på Alan Moore klassiska serieroman Watchmen gav upphov till en rad olika åsikter. Filmsidan Moviezine kallade det en av årets bästa tv-nyheter medan jag och Olivia här på Pretton om Pratbubblor hade en mer ljummen reaktion.
Watchmen i all ära men det är inte A och O av nyskapande superhjälte berättelser. Den har fått sin adaption och har är fem serier, som också vände upp- och ner på superhjältegenren, som jag hellre skulle vilja se i tv-rutan.
Miracleman
Innan Watchmen, innan Dark Knight Returns, så fanns Miracleman. Ursprungligen Marvelman (innan Marvel Comics kom och petande med sina jurister), en av Storbritanniens få inhemska superhjältar. En enkel Shazam rip-off innan Alan Moore fick tag i honom och världen har aldrig varit sig lik sen dess.
Miracleman var den förstå serien som började utforska vad som händer om vi sätter en superhjälte i den verkliga världen och tittar på konsekvenserna av det. Mike Moran är en ung pojke som med ett hemligt kodord han fått av en vetenskapsman ("KIMOTA!") förvandlas till superhjälten Miracleman. Eller i alla fall var han det. 1982 är Mike en gift överviktig medelåldersman med inga minnen av att ha varit en superhjälte. Tills den dagen då han av en slump återupptäcker sitt förflutna.
Han var en superhjälte, och vid sin sida hade han sina kompanjoner Young Miracleman och Kid Miracleman, tills den brittiska staten som skapade dem släppte en atombomb för att göra sig av med vad de ansåg vara misslyckade experiment. Strax efter Mike har lärt sig sanningen om sitt liv så blir han kontaktad av sin gamla vän Johnny Bates, mer känd som Kid Miracleman. Johnny är dock inte ett gulligt barn längre. Efter han överlevde atombombexplosionen så förvandlade han sig aldrig tillbaka till människa. Han behöll sina krafter och har levt ett helt liv där han kunnat få allt han vill ha. Och han är inte beredd att dela världen med sin forna mentor.
En före detta sidekick som blivit ond är inte det enda som plågar Mike. Det är också insikten att Miracleman är annorlunda från honom. Inte bara är han starkare, och kan flyga, men han är också smartare. Han tänker på ett annorlunda sätt från Mike. Kanske är han egentligen en helt annan person. Kanske är han inte en person överhuvudtaget utan något annat. Inte en människa, utan en supermänniska. Bortom mänsklig moral.
Miracleman revolutionerade superhjältegenren när den kom ut och har än idag många teman som vore värt att utforska i tv. Det har också mycket våld och sex som HBO kan använda sig av (den mest grafiska scenen är dock en födsel vilket är något de inte provat. Vore i intressant att se en riktig ocensurerad barnafödsel på teve).
Zenith
Grant Morrisons svar på många sätt, till Alan Moores Miracleman. Inte frågan om en supermänniska som tappar sin mänsklighet, utan en hjälte som är alltför mänsklig.
Året är 1987, Zenith är barnet till två medlemmar av 60-talets största superhjältegrupp Cloud 9, en grupp militärexperiment som gjorde revolt och blev sin tids största hippiehjältar. Men Zenith är inte intresserad av att vara en hjälte, eller hålla på med politisk flum. Han använder sina superkrafter endast för att hjälpa sin karriär som popstjärna. Saker och ting blir dock komplicerat för honom när faktiska superskurkar dyker upp och han är en av de få levande personerna med superkrafter som kan stoppa dem.
Zenith är inte bara en utforskning av 80-talets narcissistiska tidsanda utan ställer även frågor om superhjältegenren. Med "great power" kommer verkligen "great responsibility"? Jag tror Zenith skulle funka jättebra som en BBC-serie, med kanske lite lägre budget men med mer fokus på karaktärer.
X-Statix
Den här är jag nästan arg över att det inte finns några planer på att göra. Fox håller på för fullt med att göra det mesta av sina X-Men rättigheter genom att skapa så många mutant baserade tv-serier som möjligt. I Oktober kommer The Gifted som utspelar sig i X-Men universumet. De gav toppnamn till att göra en tv-serie om Legion, av alla karaktärer. Så bra som den serien är, tänk bara vad som skulle hände om den kreativitet las ner på ett riktigt bra källmaterial.
X-Statix är likt Zenith en utforskning av själviska superhjältar och kändiskultur. Teamet är mer intresserade av att sälja sina filmrättigheter än att slåss för mutanträttigheter. Serien kommenterade på den framväxande dokusåpakulturen, och även om det är lite daterat så vore det lätt att anpassa X-Statix till våran samtid.
Det X-Statix har som många andra satirer över våran moderna kändisbaserade kultur saknar är självdistans, humor och en gnutta surrealism. Gruppen består av några av de mest bisarra superhjältar du kan tänka dig. Från Zeitgest, som spyr syra på sina fiender, till El Guapo, som har en telepatisk koppling till sin egen skateboard.
Serien är dock inte bara ironi. Det finns genuin mänsklighet hos de här karaktärerna. De är alla osäkra och sköra på sina egna unika sätt. Som läsare kommer en nära karaktärer med så absurda namn som U-Go Girl och Mister Sensitive.
Nextwave: Agents of Hate
Warren Ellis beskriver Nextwave som det ultimata uttrycket av superhjältegenren. Det är inte ett försök att plocka isär den, eller gör den mer realistisk, eller ens kritisera den. Det är bara en superhjälteserie i sin absolut renaste form. Och det är också skitroligt.
Första numret slutar med beskrivningen: "Nextwave is a super hero comic about five people who have just minutes to prevent a town from being eaten by a giant lizard monster. In purple underpants.". Och så fortsätter det. Nextwave går upp emot den ena bisarra fienden efter den andra i sitt försök att stoppa BeyondCorp.
Nextwave var från början ett gäng obskyra marvelhjältar som samlades ihop av H.a.T.E. (absolut ingen liknelse med S.H.I.E.L.D.) under ledningen av Dirk Anger (Nick Fury, vem?) som visade sig vara en front för terror organisationen S.I.L.E.N.T. (*host* HYDRA *host*) som i sin tur fick sin finansiering från BeyondCorp.
Om Nextwave skulle bli en tv-serie idag så skulle antagligen allt det där tolkas som en referens till Captain America: Winter Soldier, och undertiteln som att syfta på tv-serien Agents of SHIELD. Det roliga är att Nextwave publicerades många år innan Winter Soldier filmen kom ut, men jag tror den slumpmässiga parodifaktorn inte skulle vara ett hinder, snarare tvärtom.
Nextwave har också redan sin egen theme song, så halva jobbet är redan gjort för en potentiell tv-serie.
Astro City
Berättelsen om en stad som är hem för ett flertal hjältar. Från början en antologi där vi i varje nummer fick lära känna en ny invånare i Astro City. Jag tror Astro City skulle kunna bli ett fantastiskt Netflix-program i stil med Black Mirror, där varje avsnitt är en egen berättelse. Fast mycket mindre deprimerande och med superhjältar. Så nästan ingenting alls som Black Mirror när jag tänker efter.
Bland de personer vi får stifta bekantskap med i Astro City är bland annat The Samartian, stans motsvarighet till Superman, som använder varje minut av sitt liv till att rädda folk så han har inte tid för livet enkla nöjen. Vi följer även Winged Victory, en kontroversiell bevingad kämpe för kvinnors rättigheter. Vi träffar också The Confessor, en mystisk katolsk präst som tagit upp manteln som gotisk brottsbekämpare tillsammans med sin sidekick Altar-Boy. Alla unika och intressanta på sina egna sätt. Välkommen till Astro City!
Har du några fler förslag på serietidningar som skulle bli bra tv-serier? Dela gärna med dig av dina tankar i kommentarerna!
//Jonatan
Watchmen i all ära men det är inte A och O av nyskapande superhjälte berättelser. Den har fått sin adaption och har är fem serier, som också vände upp- och ner på superhjältegenren, som jag hellre skulle vilja se i tv-rutan.
Miracleman
Innan Watchmen, innan Dark Knight Returns, så fanns Miracleman. Ursprungligen Marvelman (innan Marvel Comics kom och petande med sina jurister), en av Storbritanniens få inhemska superhjältar. En enkel Shazam rip-off innan Alan Moore fick tag i honom och världen har aldrig varit sig lik sen dess.
Miracleman var den förstå serien som började utforska vad som händer om vi sätter en superhjälte i den verkliga världen och tittar på konsekvenserna av det. Mike Moran är en ung pojke som med ett hemligt kodord han fått av en vetenskapsman ("KIMOTA!") förvandlas till superhjälten Miracleman. Eller i alla fall var han det. 1982 är Mike en gift överviktig medelåldersman med inga minnen av att ha varit en superhjälte. Tills den dagen då han av en slump återupptäcker sitt förflutna.
Han var en superhjälte, och vid sin sida hade han sina kompanjoner Young Miracleman och Kid Miracleman, tills den brittiska staten som skapade dem släppte en atombomb för att göra sig av med vad de ansåg vara misslyckade experiment. Strax efter Mike har lärt sig sanningen om sitt liv så blir han kontaktad av sin gamla vän Johnny Bates, mer känd som Kid Miracleman. Johnny är dock inte ett gulligt barn längre. Efter han överlevde atombombexplosionen så förvandlade han sig aldrig tillbaka till människa. Han behöll sina krafter och har levt ett helt liv där han kunnat få allt han vill ha. Och han är inte beredd att dela världen med sin forna mentor.
En före detta sidekick som blivit ond är inte det enda som plågar Mike. Det är också insikten att Miracleman är annorlunda från honom. Inte bara är han starkare, och kan flyga, men han är också smartare. Han tänker på ett annorlunda sätt från Mike. Kanske är han egentligen en helt annan person. Kanske är han inte en person överhuvudtaget utan något annat. Inte en människa, utan en supermänniska. Bortom mänsklig moral.
Miracleman revolutionerade superhjältegenren när den kom ut och har än idag många teman som vore värt att utforska i tv. Det har också mycket våld och sex som HBO kan använda sig av (den mest grafiska scenen är dock en födsel vilket är något de inte provat. Vore i intressant att se en riktig ocensurerad barnafödsel på teve).
Zenith
Grant Morrisons svar på många sätt, till Alan Moores Miracleman. Inte frågan om en supermänniska som tappar sin mänsklighet, utan en hjälte som är alltför mänsklig.
Året är 1987, Zenith är barnet till två medlemmar av 60-talets största superhjältegrupp Cloud 9, en grupp militärexperiment som gjorde revolt och blev sin tids största hippiehjältar. Men Zenith är inte intresserad av att vara en hjälte, eller hålla på med politisk flum. Han använder sina superkrafter endast för att hjälpa sin karriär som popstjärna. Saker och ting blir dock komplicerat för honom när faktiska superskurkar dyker upp och han är en av de få levande personerna med superkrafter som kan stoppa dem.
Zenith är inte bara en utforskning av 80-talets narcissistiska tidsanda utan ställer även frågor om superhjältegenren. Med "great power" kommer verkligen "great responsibility"? Jag tror Zenith skulle funka jättebra som en BBC-serie, med kanske lite lägre budget men med mer fokus på karaktärer.
X-Statix
Den här är jag nästan arg över att det inte finns några planer på att göra. Fox håller på för fullt med att göra det mesta av sina X-Men rättigheter genom att skapa så många mutant baserade tv-serier som möjligt. I Oktober kommer The Gifted som utspelar sig i X-Men universumet. De gav toppnamn till att göra en tv-serie om Legion, av alla karaktärer. Så bra som den serien är, tänk bara vad som skulle hände om den kreativitet las ner på ett riktigt bra källmaterial.
X-Statix är likt Zenith en utforskning av själviska superhjältar och kändiskultur. Teamet är mer intresserade av att sälja sina filmrättigheter än att slåss för mutanträttigheter. Serien kommenterade på den framväxande dokusåpakulturen, och även om det är lite daterat så vore det lätt att anpassa X-Statix till våran samtid.
Det X-Statix har som många andra satirer över våran moderna kändisbaserade kultur saknar är självdistans, humor och en gnutta surrealism. Gruppen består av några av de mest bisarra superhjältar du kan tänka dig. Från Zeitgest, som spyr syra på sina fiender, till El Guapo, som har en telepatisk koppling till sin egen skateboard.
Serien är dock inte bara ironi. Det finns genuin mänsklighet hos de här karaktärerna. De är alla osäkra och sköra på sina egna unika sätt. Som läsare kommer en nära karaktärer med så absurda namn som U-Go Girl och Mister Sensitive.
Nextwave: Agents of Hate
Warren Ellis beskriver Nextwave som det ultimata uttrycket av superhjältegenren. Det är inte ett försök att plocka isär den, eller gör den mer realistisk, eller ens kritisera den. Det är bara en superhjälteserie i sin absolut renaste form. Och det är också skitroligt.
Första numret slutar med beskrivningen: "Nextwave is a super hero comic about five people who have just minutes to prevent a town from being eaten by a giant lizard monster. In purple underpants.". Och så fortsätter det. Nextwave går upp emot den ena bisarra fienden efter den andra i sitt försök att stoppa BeyondCorp.
Nextwave var från början ett gäng obskyra marvelhjältar som samlades ihop av H.a.T.E. (absolut ingen liknelse med S.H.I.E.L.D.) under ledningen av Dirk Anger (Nick Fury, vem?) som visade sig vara en front för terror organisationen S.I.L.E.N.T. (*host* HYDRA *host*) som i sin tur fick sin finansiering från BeyondCorp.
Om Nextwave skulle bli en tv-serie idag så skulle antagligen allt det där tolkas som en referens till Captain America: Winter Soldier, och undertiteln som att syfta på tv-serien Agents of SHIELD. Det roliga är att Nextwave publicerades många år innan Winter Soldier filmen kom ut, men jag tror den slumpmässiga parodifaktorn inte skulle vara ett hinder, snarare tvärtom.
Nextwave har också redan sin egen theme song, så halva jobbet är redan gjort för en potentiell tv-serie.
Astro City
Berättelsen om en stad som är hem för ett flertal hjältar. Från början en antologi där vi i varje nummer fick lära känna en ny invånare i Astro City. Jag tror Astro City skulle kunna bli ett fantastiskt Netflix-program i stil med Black Mirror, där varje avsnitt är en egen berättelse. Fast mycket mindre deprimerande och med superhjältar. Så nästan ingenting alls som Black Mirror när jag tänker efter.
Bland de personer vi får stifta bekantskap med i Astro City är bland annat The Samartian, stans motsvarighet till Superman, som använder varje minut av sitt liv till att rädda folk så han har inte tid för livet enkla nöjen. Vi följer även Winged Victory, en kontroversiell bevingad kämpe för kvinnors rättigheter. Vi träffar också The Confessor, en mystisk katolsk präst som tagit upp manteln som gotisk brottsbekämpare tillsammans med sin sidekick Altar-Boy. Alla unika och intressanta på sina egna sätt. Välkommen till Astro City!
Har du några fler förslag på serietidningar som skulle bli bra tv-serier? Dela gärna med dig av dina tankar i kommentarerna!
//Jonatan
Kommentarer
Skicka en kommentar